Efter Visby.

Nu är vi hemma från Visby.
Alla (okej, nästan alla) marknader är avklarade, sommaren övergår i skrivande stund till höst och vi börjar boa in oss hemma igen.
Under sommaren far vi runt så väldigt mycket och även under de stunder vi är hemma har vi massor av saker att göra, ofta till nästa marknad, och det käns som att vi hela tiden är "på väg".

När vi kom hem i Måndags kväll släppte den känslan för första gången på länge. Helt plötsligt var vi bara... Hemma.
Vi kunde slappna av och andas. Inte stressa på med produktion av grejer, ingen planering över vad som ska packas, inget krångel med resplaner osv.
Under Tisdagen hade vi tänkt att städa lite och packa upp, men efter frukost insåg vi att "Nej, idag får det va. Idag chillar vi, idag finns inte". För första gången på väldigt länge var en sån dag möjlig. Vi satt framför varsin dator, ofta med en katt i knät och spelade, tittade på serier, surfade runt och hade det riktigt mysigt. Precis vad vi behövde för att sen kunna ta tag i att röja undan och packa upp.

Nu några dagar efter att vi har landat här hemma har vi börjat boa in oss igen, nu är hemmet åter igen ett hem, vår fasta punkt i vardagen.
Vi använde överskottet från marknaderna till att köpa en ny diskmaskin (som vi ska installera så fort jag skrivit klart här) vilket kommer att underlätta hushållssysslorna oerhört, och vi planerar och strukturerar för att göra hemmet mer funktionellt och trevligt.

Det är en känsla som brukar komma till mig om hösten, att jag vill bygga ett bo och rå om mitt hem, förbereda för vintern på något sätt.
Under sommaren lever hemmet av sig självt, närd på sommarens värme, luften och ljuden.
Men sen kommer hösten och vintern, och jag behöver aktivt göra saker för att hålla om hemmet.

Är mitt hem mysigt mår min själ bra.

****

När Mensvärken och visbypesten släppt är det dags för "Pysselrummet" att få sig en omgång. Det ska rensas ur och möbleras om.
Jag ska göra om det till en syateljé kombinerat med gästrum. (Dvs det ska ställas in en byrå så att Cajsa har någonstans att lägga sina saker när hon bor här)

Något annat jag funderar och tänker mycket kring just nu är skolan och framtiden.
Jag var antagen till ett till år på Tärna, och skulle troligen kunna ringa och få börja där i höst. Men så långt som det är möjligt tänker jag inte sätta min fot där igen.
Att gå i skolan ska vara roligt. Eller okej, det ska iallafall vara lärorikt och INTE kännas som att jag slösar bort min tid på helt onödiga saker. När jag tänker tillbaka på de två år jag spederade på Tärna och försöker minnas känslan jag hade av det stället så blir jag bara frustrerad och får ont i magen.
Never going back.

Men vad ska jag göra istället?
Funderar lite löst på att ringa till folkhögskola i Västerås och se ifall de har någon plats kvar i sista minuten, eller att gå ner till arbetaförmedlingen och säga "tja, jag har aldrig arbetat i hela mitt liv, enbart varit sjukskriven  men nu är det dags!" Alternativt "tja, jag är pepp på att starta företag, hjälp mig!".

Eller/och bli "hemmafru" och låta Pixl jobba medan jag är hemma och städar, fixar, tar hand om hemmet och kanske kan dra in lite pengar på min konst/mitt hantverk osv. Det kan ju faktiskt kombineras med att starta företag...

Har ni något annat förslag så hojta gärna till, jag behöver idéer.

Dags att fixa diskmaskin. Puss

Medeltidssommaren och PEPPEN!

Peppen är enorm.
Vi har hela sommaren planerad av vikinga- och medeltidsevent.
Det är saker som skall tillverkas, tält som skall sys, KLÄDER som behöver sys och mycket mer!

Jag krymper sakta men säkert ur min garderob. Det innebär även hela avdelningen med historiska kläder. Alltså kommer jag behöva sy nytt inför sommaren, eller snarare under sommaren, då jag fortfarande krymper...
Jag går i tankarna om att sy upp en dräkt i 1300-tals stil, med historiska källor och vara riktigt nitisk, bara för att se om jag kan. Sedan vill jag även sy upp en anständig vikingagarderob, då det faktiskt är den period jag känner mig mest bekväm i.
Men det lär tyvärr vänta tills strax innan varje marknad, så jag har någolunda bra sittande kläder.

Däremot finns det en del av mig som INTE krymper - HUVUDET!
Med andra ord så har jag totalt fastnat i huvudbonader för tillfället. Först ut är en ny Birgittahätta, då min gamla... dog. Jag tänkte följa Katafalks tutorial och mönster, och hoppas på att det funkar på mitt mini-huvud, annars får jag förminska det.

Jag håller även på med en hätta, inspirerad av medeltida fynd från London:

Här på bilden är den ut och in. Tanken är att jag ska fälla sömmarna med en fyllnadstråd i samma garn som jag även planerar att använda för att väva runt kanten. Färgkombinationen på denna hätta är inte direkt min favorit, men jag hade bråttom när jag skulle packa min väska och tog helt enkelt de två stora tygstyckena som låg överst, och då blev det så här.
Jag ser en del "fel"/missar i konstruktionen av den här hättan, som jag kommer att fixa till i mönstret innan jag syr nästa.

Eumn. Slut på babbel. PEPPEN!
/T

GBP - några veckor efter

Idag har jag varit opererad i ungefär två och en halv vecka.
Det känns både som en evighet och som en ynka minut.
Jag har lärt mig att äta igen, vilket var en pers den första veckan då jag ofta mådde illa och hade ungefär NOLL i aptit.
När den veckan hade gått och andra veckan inleddes fick jag gå över från flytande till "mosbar" mat och då vände det hela, till att det går jättebra att äta och jag mår inte alls illa på samma sätt längre.

Eller ja, jättebra och jättebra, det FUNKAR att äta. Det är självklart krångligt och känns som en hel vetenskap, men jag lär mig för var dag som går.
Jag får testa mig fram och se VAD jag kan äta, HUR MYCKET jag kan äta, Hur FORT jag kan äta, hur stora TUGGOR jag kan ta, hur mycket jag kan SVÄLJA osv.
Äter jag på något vis fel märks det ganska snart, oftast har det varit småsaker så som att jag har blivit väldigt trött och behövt lägga mig ned och vila efter maten (då har jag ofta ätit för fort), och dricker jag för stora klunkar vatten får jag ohyggligt ont i magen i några minuter, med det ger sig strax.
Det har hänt en gång att jag fått sån magknip att jag hamnade liggandes i sängen med tårar i ögonen. Det gick över efter kanske 30 minuter, och sen sov jag bort en timme. Förklaringen till det är så löjlig, men så viktig;
Jag hade börjat knapra på min frukost för tidigt efter att jag hade tagit mina mediciner. Jag tar 10 tabletter varje morgon, och sväljer dem i en stor klunk (det gick INTE första veckan kan jag lova), och då finns det inte riktigt plats för frukost direkt efter i min lilla mage.
Så nu vet jag det.

För de här veckorna jag har varit sjukskriven hade jag planerat in att göra en hel del skolarbete på, lite saker som jag ligger efter mer och lite läxor jag fått att göra.
Jag har läst ur en bok. That is it.
Samtidigt som det känns ganska illa att jag inte har gjort det jag borde så känns det ändå BRA.

För det jag har gjort, det är att jag har lagt ALL fokus på mig själv, på att lära mig leva med den nya magen, alla rutiner och ändringar som kommer med operationen.
Jag har valt att lägga all energi på att på något vis fånga tag i mig själv och försöka förstå och greppa hela situationen, och att få ordning på allt som rör det hela.

För jag tror att det är det viktigaste. Att se till att jag mår bra, speciellt som nyopererad.
Det är den känsligaste perioden, med tanke på att det dels behöver läka, och dels så behöver kroppen lära sig att fungera helt annorlunda. Det är som att någon har programmerat om hela systemet och startat upp det igen.

Jag får erkänna för mig själv och andra att just nu, så är jag ingen "bra" elev. Jag lägger inte ner mycket tid och energi på skolan, jag prioriterar det inte jättehögt.
Det känns väldigt jobbigt, men det är fan så det måste vara nu. Även om skolan är viktig, så är min hälsa viktigare.

Ja, jag ska tillbaka till skolan imorgon, och det känns lite jobbigt. Det är mycket som snurrar i huvudet, och det är skönt att få ventilera.
Nu ska jag äta kvällsmellis och sen sova. Godnatt. :)

Modifast.

Dag 1 av pulverdieten inför operationen.
Klockan är 15.37 och jag är hungrig. Snart dags för en påse till, men jävlar vad sjukt sugen jag är på pizza.
Det känns som att jag inte ätit på hela dagen och vill bara få mat snabbt! Jag vill tugga, ääääta!

Och det här är bara första dagen. Utav drygt tre veckor.
Det sägs att det blir lättare efter de första dagarna. Jag hoppas det stämmer.

Creative Trollis

Ny blogg, på engelska och enbart för mitt skapande. Kika in om ni vill.

:)

GBP-dagbok.

Jag har så mycket jag tänker på, saker jag känner, funderingar och reflektioner som poppar upp.
Tillsammans med det kreativa som jag hela tiden vill och behöver ge utlopp för.

Med andra ord, jag ordnade mig en dagbok. En gammal skrivbok som jag tidigare hade skisser för kläder i, men de sidorna tog jag ur.
Som förstasida i dagboken sitter ett papper från en annan dagbok där jag planerade och funderade över vad jag ville få ut av en gbp-dagbok och hur.

Så nu dokumenterar vi.

picsart

jag hittade picsart. jag har roligt. :D