Ull-dag

Igår städade jag hela kvällen, för att göra mental plats att göra vad jag vill idag.

Och idag, idag vill jag greja med ULL.
Jag bestämde mig för att karda så mycket ull jag bara orkar, för att förbereda för de dagar jag får ett akut sug efter att spinna eller tova.
För när de dagarna kommer så vill jag ju sätta igång med det direkt, och inte spendera flertalet timmar med att karda just då. Det har liksom hänt lite för många gånger för att det ska kännas roligt.

Alltså använder jag min lediga dag till att karda ull så att det finns till dessa dagar.
Jag gillar att göra saker för att underlätta för mig själv i framtiden, jag blir så glad när det liksom är förberett för mig.
FramtidsTrollet värnar jag mycket om, och gör vad jag kan för att underlätta för henne. Visserligen så får oftast NutidsTrollet göra ganska mycket jobb, men tacksamheten och glädjen som FramtidsTrollet känner gör det värt det. Och ibland händer det att FramtidsTrollet får ta över en del arbeten och smällar för att antingen DåtidsTrollet eller Nutidstrollet inte orkat/velat/kunnat. Då är det skönt att Framtidstrollet har fått så mycket suport tidigare att hon relativt enkelt kan ta tag i saken, och faktiskt underlätta för DåtidsTrollet. Tjänser och gentjänster, allt för mig själv <3 3="" p="">

Ullen är kvar sen jag gick MNT, tror den är från Åsa. Jag testade lite genom att karda med handkardor och spinna på slända, för att se om det kändes som en bra ull att spinna med, och det stämde.
Så nu går jag över till en större skala och arbetar med en så kallad kardmaskin.

Först tar jag ullen och tesar den. Dvs jag drar isär lockarna så det mesta trasslet försvinner. Sen matar jag sakta, sakta in det i maskinen medans jag sakta, sakta vevar och efter tillräckligt mycket ull har jag ett stort kardflor som jag rullar ihop, och det kan jag använda till att spinna/tova/osv med :)
Jag behöver bara köra det genom maskinen en gång. Misstänker att det beror på att det dels är ganska ren ull, och för att jag tar mig tiden att tesa lockarna ordentligt.
Jag lägger ner mycket tid och jobb på förberedelserna på det här, men det känns värt det. Det blir ett riktigt bra resultat.

Nöjt Troll är nöjd.
Puss hej.

Hemma hos Lars Inge

Vid det rustika köksbordet sitter jag och Kenny i väntan på de andra i klassen. Sprakandet från vedspisen och surrandet från kylskåpet hörs och doften från den sista snutt av vår egengjorda spickekorv sprider sig i luften.

De andra är ute och tar ner en liten timmerstuga. Märker upp varje bit och lyfter av. Meningen är att vi ska ta med den tillbaka till skolan för att sedan kunna reastaurera den. Byta ut ruttna stockar, lägga nytt golv, bygga tak och så vidare.
Imorgon ska vi ut på skiftet och fälla tallar och ta virket till timmer.
Jag ser tyvärr inte fram emot det, då min kropp har börjat göra ordentligt med uppror senaste veckan. Lederna stelnar till, jag får svårt att röra mig ordentligt och framför allt så värker det. Mest i händer och fingrar.
I fredags, strax efter att det hade börja slå om till kallt väder igen, så var mina fingrar så stela att jag hade svårt att böja dem, och de värkte så fort jag försökte. De var svullna över lederna och lysande röda.
Den kvällen var något utav de mer frustrerande stunderna i mitt liv. Jag kunde inte använda händerna, jag kunde inte göra någonting! Usch fy och blä.

Det är därför jag sitter inomhus nu, istället för att jobba relativt tungt, i ca -17°C.
Jag ska vara snäll mot kroppen.
Men jag kunde vara med en stund och hann ta lite bilder.
Puss hej!

En vanlig dag i skol-skogen.

Igår samlades vi i vårat nya hemklassrum, den så kallade "Bunkern", titta på lite videoklipp på youtube och mådde gott.
Lars Inge hade hittat Youtube-kanalen "Nasjonalbiblioteket", som har en massa filmer om norskt traditionellt hantverk och leverne. Jag blev helt förälskad i filmen de har om skidtillverkning, den rekomenderas!

Efter fikat skulle vi ut i skogen för att hugga ner en del gran, som skall användas till hässjevirke.
Granar valdes ut, höggs ner och sen skulle hela skiten kvistas och barkas.
Lukten fick mig att tänka på de gånger när jag var liten och vi hälsade på pappa när han jobbade ute i skogen.

Det var en hel del tankar och funderingar som for genom huvudet på mig under tiden som vi jobbade. Först så var vi rörande överens om att samla med all granbark och ta till garveriet på skolan.
Men då var det här med alla kvistar... Både jag och Kakan tog med oss granris hem för att göra juldekorationer av, och vad jag mindes så tycker Cajsa om att färga garn med det. So far - so good, men borde man inte kunna garva med kvistarna? Eller är det för lite garvämnen i dem? Något jag ska ta upp med Aja imorgon tror jag.
Jag tycker att det är helt fantastiskt hur Hållbarhets-tänket är med under allt vi gör här på kursen, att inget går till spillo utan att allt faktiskt kommer till användning på något vis.

detta avslutande foto togs av Kakan, och de andra av mig.

 I slutet av det väldigt effektiva lektionspasset packades verktyg, bark, granris och elever in i bilen ;)

Trollet i Snicken - Intro

Varför är Trollet i snicken?
Jo, klassen är uppe på Lillhärjåbygget nu. Jag är hemma, som de flesta vet. Jag balanserar nära utmattning och utbrändhet, så sista livlinan var att stanna hemma på skolan och vila istället för att vandra upp med klassen.
Det är dag nummer tre sedan de for iväg, och jag har än så länge inte ångrat mitt val en sekund. Jag känner istället en enorm lättnad, och det är mycket enklare att ens bara andas nu.

Nu har jag tio dagar som är helt mina egna, där jag får göra vad jag vill, i vilken ordning jag vill, när jag vill. Jag känner nästan en känsla av frihet nu.
Självklart så har jag haft möten med min lärare Åsa, som är kvar på skolan, där vi har pratat om och bestämt en del saker jag ska göra för att fortfarande få närvaro och göra lite skolarbete, där VILA faktiskt ingår.
För kursen heter ju "Hållbar Kunskap", och vad är vila, om inte något som behövs ur ett hållbart perspektiv? Det är intressant (tycker både Åsa och jag) hur den här kursen hela tiden utvecklas och vi får se hållbarheten ur vinklar som vi tidigare inte ens visste fanns.
Och de här "skolsakerna" jag ska göra - det är precis de sakerna jag vill och behöver göra för att få vila, så som att hänga i Snicken och tälja skedar m.m.
Så alla flugor i en enda smäll så att säga.

Och som jag skrivit på Insta och Facebook; jag tar hårt på det här med vila och att må bra - Ost och kex är ett bra kvällsfika när man täljer. ;)

Sommarlov, kottar och grankåda

Nu har detta läsår tagit slut, sorgligt men sant.
Jag är hemma hos mina föräldrar och mellanlandar lite innan det är dags för att fara in till stan och ta tag i livet där hemmavid med jobb och grejer.
Jag har som förhoppning att under den här sommaren faktiskt hinna med att göra en hel del av de saker jag drömmer om varje år, att vara mer i naturen och faktiskt ta tillvara på de kunskaper jag samlat på mig under året.

Jag är ganska utmattad efter en hektisk sista månad på skolan och orkar nästan inte göra något annat än att prata med mamma och dricka kaffe, men idag kom Miranda förbi och jag fick lite energi från henne.
Tillsammans gick vi ut i trädgården och samlade kottar:

 

Det är något visst med ett barn på skattjakt med en korg i handen, det värmer min själ. Så många gånger gullungen utropade "Här, EN TILL!" "Jag hittar jäääättemånga kottar, jag är så bra på det här!". Åh.

Kottarna samlar vi för att använda vid en gropbränning av keramik senare i sommar. Praktiskt med barn som gärna hjälper till ;)

Jag utmanade mig själv en aning i köket oxå, jag gav mig på ett försök till att göra hummus för första gången, efter att ha insett hur sjukt bra kikärtor är för mig och min mage (och alla andra...). Det gick väldigt bra och smakade gott. Hurra!

 Morfar var förbi en sväng på eftermiddagen, med en del näver han samlat in till mig under sina skogsturer. Jag har det riktigt fint jag, som har släkt och familj som inte bara låter mig hållas med att hantverks-tokerier utan som även uppmuntrar och samlar material, verktyg m.m till mig.
På bilden ligger nävret på min hög av fårfällar från skolan. Tanken är att jag skall sy ihop dem till ett fälltäcke innan sommaren är slut. Känner att det kan funka bra att ta med mig ut på marknader.

Jag tänkte nästan gå och lägga mig vid nio, för jag mådde inte så väldans bra, men som tur var så valde jag att snöra på mig skorna och gå ut i skogen en sväng.
Skogen är medicin för själen. Att gå omkring bland "mina" välbekanta träd och känna mig som hemma. Nu ser jag även skogen med lite nya ögon, jag ser ännu mer av allt material som finns, och det finns ett ännu större "driv" i mig att ta tillvara på saker, och att lägga platser och träd på minnet, för vem vet när det kommer en dag och jag behöver veta vars den där ene-klungan finns? Eller platsen för granen med stora, gamla, snitt fulla med kåda...

Just den granen plockade jag faktiskt av på en gång, jag samlade in nästan en deciliter kåda och hittade även en liten knöl på samma träd, som växte mellan barken och själva trädet. De små knölarna sägs ha magiska/beskyddande egenskaper och jag är ganska glad av att den dök upp mitt framför ögonen på mig.

Grankådan ska jag använda till att göra kådsalva på. Grankådan har en antibakteriell verkan, samt är mysig och mjukgörande, vilket gör att den lämpar sig bra i salva tillsammans med bivax.
En liten del kommer nog att användas till sömnadsvax oxå, för att ha och vaxa lintråden med när jag syr för hand.

Skulle det däremot vara tallkåda som naturen erbjudit mig så hade den fortfarande blandats med bivax, men i något andra proportioner och slutprodukten hade blivit ett lim. Tallkådan saknar den antibakteriella verkan och är något sprödare än grankådan om jag minns rätt, vilket gör att den lämpar sig bra som lim.

Nu ska jag sova och känna mig nöjd med dagen. puss hej! :)

Knivslipning.

Nu kör vi igång med bloggandet igen. Inga ursäkter, infa förklaringar, inga löften, inget dravel. Vi ba kör.

Den här veckan har vi Trä med Lars-Inge. Vi har lite valfritt vad vi vill göra, tankarna går mot en bärmes (en ram med axelremmar som man kan spänna upp saker på och bära med), ett härvträ (en konstruktion för att göra härvor av nyspunnet garn) men först och främst skall det övas på att slipa knivar.

När mamma var upp sist tog hon med sig påsen med familjens alla knivar från skåpet hemma, för att jag skulle ha något att öva på, så vi sätter väl igång då :)

Söndag.

Det är söndagförmiddag.
Jag sitter i biblioteket och bläddrar genom nummer efter nummer av tidsskriften 'Hemslöjden'. Jag är helt ledig idag, utan planer och projekt.
Efter frukost och de obligatoriska medicinerna låg hela världen öppen för mig när jag klev ut genom matsalsdörrarna, fötterna styrde genast stegen mot biblioteket. Jag visste inte att jag ville hit, jag visste inte vad jag skulle göra eller läsa, men likväl sitter jag nu här och har gjort det i någon timme.

Jag bläddrar i tidningarna och inspireras av någit från nästan varenda uppslag - det är vävning, det är träslöjd, broderier, garvning, skinnsömnad, textil sömnad, bokbinderi, återbruk, allt! Min hjärna matas med idéer, och det riktigt kliar i mina fingrar efter att få sätta igång. Men där sätter jag STOPP.
Jag har en vilodag idag. Idag ska hjärnan och tankarna få löpa fritt, jag kan teckna ner mina idéer, jag kan drömma och fantisera, men mina händer vilar.
På skolan händer det alltid något. Det känns som att vi knappt har tid att sova, äta eller annat onödigt som bara tar upp en massa tid från lektionerna. Med min väldigt låga stressnivå blir det lätt ganska jobbigt och för mycket så då behöver jag ta mig sånna här dagar där jag bara kopplar av, en dag utan krav på produktion, utan tidspress, utan den konstanta jakten på att fördjupa mig i saker och lära mig mer, mer, mer!
Idag tvingar jag inte min hjärna att följa en röd tråd, utan jag får kaosa runt bäst jag vill.
Det är skönt.

Troligen kommer det sluta med att jag har sjuttiotvå färdigskrivna blogginlägg som ligger och väntar på att publiceras i slutet av dagen, ett försök till att sammanfatta allt som hänt fram tills nu. Även om jag inte har planer på det, så känns det som en rimlig fortsättning nu när jag skrivit detta - suget efter att skriva ner och dela med mig växer sig stort.
Och det räknas väl ändå inte som att göra något?

Puss på er.
/Bäckedalstagna Trollet.